PIGMENT OCH PIGMENTFÖRÄNDRINGAR
Pigment bildas av speciella pigmentceller, melanocyter, och som stimuleras när huden utsätts för UV-strålning. Mängden pigment avgör vilken hudfärg som var enskild hud får och är förutbestämt i den arvsmassa var individ har. Detta innebär också att människor i soliga klimat oftast har anlag till mer pigment än de som bor i mindre soliga klimat som t.ex. vi i norra Europa. Detta gör också att människor med mörkare hud är mer motståndskraftiga mot UV-skador än ljushyade personer som lättare drabbas av hudskador efter endast kortare UV-exponering. Pigmentets främsta uppgift är att skydda huden mot de skadliga UV-strålarna och skydda de underliggande cellerna.
Pigmentförändringar uppstår när hudens pigmentbildande celler är i obalans och överproducerar pigment. Detta syns som mörkare ojämna färgförändringar. Orsaken är att melanocyterna överreagerar och i panik försöker intensivskydda genom att överproducera melanin. Denna pigmentering kan lagras allt eftersom huden utsätts för oskyddad UV-exponering vilket gör att pigmentförändringarna visas långt efter själva skadetillfället.
SOLEN PÅ GOTT OCH ONT
Solen har många positiva och livsnödvändiga egenskaper men är inte bara välgörande. Den ultravioletta strålningen påverkar och skadar hudens DNA och är enskilt den största orsaken till hudcancer (malignt melanom). Även små doser över tid orsakar s.k. photo-aging, ljusåldrande med torr hud, fina linjer, rynkor och pigmentförändringar. De skador UV-ljus orsakar är bestående och lagras i cellerna. Vissa skador är omedelbara och syns direkt i form av
rodnad, svullnad och värme. Andra syns inte förrän långt senare i form av pigmentförändringar som vid photo-aging.
- Solrelaterade pigmentförändringar
Tidigt och/eller måttligt solskadad hud kännetecknas av fläckvisa pigmentförändringar. Sena och/eller svårare solskador är hud som kännetecknas av aktinisk keratos/elastos (fläckvis förgrovad, rynkig och oelastisk hud) som även benämns som s.k. åldersfläckar. En solskadad hud kan även kännas knottrig av de bindvävsskador som UV-ljuset orsakat.
- Melasma (Chloasma)
Fältvis diffus pigmentering med ljusbruna eller mörkare bruna områden i ansiktet. Vanligen lokaliserade på kinder, tinningarna, överläpp och/eller pannan. Fälten bleknar något vintertid och är reaktiva för pigmentering även vid minimal UV-exponering.
Melasma är djupa pigmentförändringar och styrs av huvudsakligen hormonella förändringar. Kan uppstå vid graviditet, eller hos kvinnor som nyttjar diverse hormonpreparat. Även vissa invärtesmedicinska sjukdomar och medicinska preparat kan ge melasmaliknande bruna fläckar. Oftast finns då andra symptom som skiljer dessa från melasma.
- Melasmaliknande förändringar
Vissa kosmetiska preparat, liksom parfym, kan vid solning ge bruna hudförändringar i ansiktet. Även vissa växtsafter som t.ex. citron, persilja, morotsblast, ormbunke, klöver, björnloka, ängspalsternacka eller smörblommor kan en solig dag ge pigmentförändringar. Dessa växter innehåller psoralenämnen, som aktiveras av UV-ljus. Första reaktionen är då rodnad och ibland blåsbildning. Därefter uppstår bruna fläckar som ett följdtillstånd.
